Godnatt...

Hm, är riktigt borta i huvudet nu känner jag.
Vet inte hur det började, men plötsligt började jag söka en massa klipp på youtube om columbine-massakern för tio år sedan. Fy fan vad hemskt säger jag bara...
Har gjort en massa research på det hela i typ två timmar nu och är helt messed up.

Finns inte ord att beskriva känslorna som väller upp inom en när man tar upp ett sånt här tungt ämne...
Fattar inte hur människor är kapabla att ens komma på tanken att göra något sånt, hur illa de än blivit behandlade eller så. Det finns bara inte.
Säger som Rachel i One Tree Hill.
Det är för fan bara 700 dagar av ens liv. Kan man inte se förbi dem?

Usch, vet inte vad man ska säga...
Kände bara för att skriva av mig lite.
Snacka om att man blir tankspridd...
R.I.P. alla som var med den dagen <3

Ta hand om er och varandra!
// AnnaPanna